Livets etik

Ska etiken tjäna livet, eller döden? Självklart ska etiken tjäna livet. Etik handlar om värden, och värden kan inte existera utan livet. Detta ligger i sakens natur. Död materia kan inte värdesätta något. Om något ska kunna vara ett värde måste det vara värdefullt för någon. Livet är därför det primära värdet; en förutsättning för alla andra värden. Detta innebär att livet är den primära moraliska normen. Moralens grundläggande mening och mål är att upprätthålla livet. Handlingar som främjar och bevarar livet är moraliska, och handlingar som förstör livet är omoraliska.

Människan kan inte leva utan ett grundläggande värde eftersom valet att leva innebär att människans eget liv är det grundläggande värdet. Och om man väljer att leva måste man uppnå de värden som är nödvändiga för att leva. Om man inte vill leva behöver man inga värden alls. Man behöver värden för att leva, men inte för att dö. Det är valet att leva som gör värden möjliga, och det är valet att leva som gör värden nödvändiga. Vi måste skapa värden för att leva, och därför måste vi leva för att skapa värden.

Värden är det som vi behöver för att överleva (t.ex. mat och mediciner) och det som gör livet meningsfullt (t.ex. musik och idrott). Värden är alltså en förutsättning för att leva ett bra liv, och därför är etik i ditt eget intresse, dvs. etik är ett egoistiskt behov. Värden har en egoistisk natur eftersom dina värden är något som är värdefullt för dig. Dina värden är något som är i ditt eget intresse; något som är bra för dig och som du själv tycker är meningsfullt. Att handla för att uppnå eller bevara dina värden är att handla egoistiskt.

Detta innebär att etiken inte kan separeras från egoismen eftersom värden inte kan separeras från egenintresset. Att separera etiken från egoismen är att separera etiken från det som är nödvändigt för människans överlevnad, och då skapar vi en ”etik” som är destruktiv för människan. Om det är omoraliskt att vara egoist är det omöjligt att leva ett moraliskt liv eftersom man måste vara egennyttig för att överleva. Den altruistiska etiken gör människan till en förlorare; den förvränger moralen till något som ingen tjänar på att praktisera. En ”moral” som går ut på att offra sina värden är egentligen en anti-moral. Verklig moral handlar om att uppnå och bevara värden, inte att offra dem.

Det livet du först och främst ansvarar för är ditt eget. Ditt eget liv är det enda livet du har och det enda livet du kan leva, och är därför ditt primära värde. Varje individ är ett mål i sig själv, och inte ett medel för andras mål. Människans primära moraliska uppgift är därför att ta vara på sig själv. Detta innebär att vara egoist; att vara egennyttig; att ta vara på sina egna intressen.

Egoism betyder inte att ditt eget liv är ditt enda värde. Det betyder att ditt eget liv är ditt viktigaste värde. Andra människor är också viktiga för ditt liv och din lycka, och är därför ett värde. Att tillfredställa dina sociala behov är inte osjälviskt. Och om du vill ha barn är det inte osjälviskt att få barn. Men ditt eget liv är primärt. Du måste först och främst ta vara på dig själv. Du kan inte ta hand om dina barn om du inte tar hand om dig själv. Du kan inte hjälpa någon om du själv är hjälplös. Dem som inte tar vara på sig själv blir en börda för samhället. En egoistisk etik är därför i allas intresse. Alla tjänar på att alla är egoister. Ett samhälle består av individer, och för att samhället ska fungera måste individerna i samhället fungera. Och för att fungera som individ måste man vara egoist. Egoismen frigör individernas potential med resultatet att både individ och samhälle utvecklas.

“The validity of egoism is implicit in the very nature of values. A value is the object of an action taken by a living organism to sustain and further its life. Since human beings have free will, a person can choose to live or not to live. If he chooses to live, then his life is his ultimate value, and he ought to be loyal in action to that fact—he ought to take the actions necessary to sustain and further his life. Such actions are, by definition, moral actions. Conversely, if a person chooses to remain alive and then to betray his ultimate value—to act against his life—he is, by definition, acting immorally.” – Craig Biddle, Loving Life, s.50